---

Nu i helgen var jag iaf i Göteborg och gästade den nyknoppade festivalen Way Out West. Väldigt trevligt och en minst sagt händelserik helg.

Fredagen började klockan 0440 då jag gick upp för att arbeta mellan 0600 och 1110, sedan gick jag till bussen som tog mig till Helsinborg. Väl där hoppade jag på Swebussen till Göteborg. I Göteborg blev jag guidad till spårvagnarna och efter en del vimmsande hoppade jag av vid Slottsparken och följde klungan till kön där Belin väntade.  Och hon var inte så glad.. Hon stod i kön för att ta plats åt mig, jag hade ju inte hämtat ut mitt band innan utan fick stå i den långa kön, Belin väntade med mig och missade pga det något band som spelade, synd sånt men vad han man vänner till? :D

Sedan fortsatte festivalen hela fredagen och hela lördagen. Jag såg en massa band som på något sätt smygit mig förbi. Mackan grät blod av lycka inför The Hives spelning, ett band jag hört talas om men aldrig lyssnat själv på. Trodde att de var nått i stil med The Ark, snarlika namn.. Men så var det då inte, faktiskt en riktigt bra spelning! Howling Pelle hade en hel del energi. Kul att se folk om ger allt på scen.

Såg även Hellacopters, Primal Scream, Regina Spektor, Spoon, Manu Chao, lite Teddybears Sthlm, mfl
   

The Pogues såg jag också och om den spelningen finns det en del att tala om, någon kanske har läst deras sågningar i pressen.
Helt makalöst, Shane var något helt fatalt full. Sluddrade nått helt fruktansvärt, visste knappt var han fanns. Han försvann ett par gånger ut från scenen och kom tillbaka med ett glas vatten/drink och ny cigg. Då fick en annan i bandet ta över och köra låtarna. Fruktansvärt kul att se, en så kallad skandal-spelning.
Bästa var mellansnacket som Shane bjöd på. Citat:

S : THEY know my name! (efter att några längst fram ropat hans namn)

S: That's Charlie.. (en sunkig snubbe kom in på scen med en nytänd cigg till Shane)

S: Ssschwooischhwoo...... (ett par gånger sa han något sånt som jag inte helt förstod)

Också helt klockrent när han skulle presentera bandet och inte visste vad folk hette. Efter en del tvekande lutade sig killen med saxofon fram och sa "John, John, my name is John..", sen började han spela för att få tyst på Shane.

Men till Shanes fördel ska nämnas att han visste att han var i Göteborg och han kunde låtarna, iaf tror jag det. Var lite svårt att höra.

Efter att Pogues var klara(inga extralåtar) begav vi oss in mot Göteborg, det var rätt sent och helt fullt på alla uteställen. Mackan & co drog hem medans jag och belin gick till Murveln när Dr. Fanny och Frächan satt och drack vin. Väldigt intressanta människor, Fanny kändes som en mänsklig variant av seriefiguren Nemi, en väldigt färgstark person!
Sedan gick vi och hittade Malin och S-Danne som varit och sett ett band på någon klubb. I sällskap med dem åkte vi sedan hem till belin i Frölunda där nattamat åts.
Efter att ha varit vaken i dryga 25 timmar sov jag förträffligt ända till klockan 14 då belin och malin kom indansandes till Borat-theme och väckte mig..

Lördagen bjöd på fler band och fint väder växlat med korta störtskurar. Vi hade inte lika många band att titta på under lördagen och passade på att gå till linnégatan och äta thai-mat.


Under hela helgen kände man mig som en riktigt lantis, vilsen i stora Göteborg. Men efter ett tag började det kännas fånigt och när vi skulle äta sa jag inte att jag aldrig ätit sushi utan bara beställde. Planerade äta tyst och världsvant, tog samma som belin för att kunna härma hennes ät-teknik(soya-skål, pinnar mm).
Allt gick smidigt tills maten kom.. fanns nått litet och grönt som såg kul ut, åt en bit.
Det var galet starkt och spontant utbrast jag nått i stil med "o-jävlar, akta er för det gröna!".. De såg på mig och frågade om jag aldrig ätit sushi innan? Avslöjad.. och fler bondepoäng till mig.. tungt...

Gick likt på Hultsfred på en massa spelningar av band som jag knappt eller aldrig lyssnat på. Ett kul sätt att upptäcka nya band på, men att digga till okända band är något jag har svårt för, vet inte varför. Ibland kändes det som om jag var döv och befann mig på ett discotek. Hör inte musiken, men gör som alla andra bara för att smälta in.. Inför nästa festival ska jag lyssna geom det mest kända av alla band jag ska se, vill ha liten koll iaf.

Drack mitt livs blaskigaste öl. Ölen som serveras på kåren i Kalmar är blaskig, men du blir full och efter ett par liter känner du ingen smak. Men ölen som serverades på WoW var något helt sjukt.. Kändes som de spätt ut ölen med vatten och låtit den stå ett par timmar.. Blaskigt och avslaget.. och 50 kronor muggen.. Där fick de in en del pengar.. isch!

Såg en trädgubbe. En av kvällarna när vi lämnade festivalområdet gick vi förbi ett träf med en stark lampa i, skuggorna och knölarna på trädet skapade ett ansikte, svintufft tyckte jag. De andra rynka lite på näsan och gick vidare.. Här fick jag ytterligare bondepoäng..
 
[Erkänn att den är lite tuff!]


På lördagens kväll drog vi lite innan de sista konserterna var klara och gick till Terrassen, skönt ställe med stor uteplats. Satt och tjoade där tills stängning. Sedan ville somliga till Kajskjul 8(nattklubb) men det var över en timmes kö in dit, skippade den planen. Blev en nattvandring på konstgräs istället.
Sedan gick meningarna isär. Jag och Mackan ville gärna ta en sista öl på Murveln men de andra var inte lika pigga på det.
När vi stod och funderade kom det en buss som gick till Frölunda, bra! sa vi och sprang ikapp den, sen åkte vi åter hem till belin och sov länge länge.

Söndagen gick i lugnets tecken och efter frukost och lite anders och måns fick jag skjuts in till centralen. Var tydligen fler än jag som planerat att åka hem då, blev extrabuss och en halvtimmes försening. Men hem kom jag!

         

---

Nu kan man lätt tro att helgen var slut, men icke! På bussen hem ringde Alle och undrade om jag skulle med ut och fiska när jag kom hem, Lätt! sa jag och hann knappt hem innan ficklampa, stereo och jag fanns i bilen påväg mot ett hemligt fiskeställe.

Med på resan var jag, Alle och Thomas. De hade varit ute en runda redan men nu skulle de prova ett nytt specialställe där det skulle finnas fisk. Med lånad bil smög vi ut på traktorsstigar som inte ens fanns med på GPS:en. Lämnade bilen när vi inte vågade köra längre och började traska.
Efter ca 300 meter upptäckte Alle att han glömt krokarna i bilen så vi gick tillbaka igen.
Sen gick vi, och gick, och gick. Det var mörkt och myggtätt. Vi följde stigen och gick genom två staket-öppningar.

När vi till sist kom ut i hagen som angränsar till havet och vi var knappa 30 meter från fiskarna hördes ett ljud. Och sen reste sig halva havet och rusade mot oss, vi frös till is i en halv evighetssekund innan vi upptäckte att det var en hel hord kor som blev lockade av vårat prat och musik.
För er som inte vet, går du ute i en hage om natten och en stor massa av kött och tänder kommer emot dig springer du.

Vi sprang för glatta livet mot säkerheten på andra sidan av staketet, Alle släppte alla hämningar i sin iver att undslippa korna och i flyktens hetta förlorade han en halväten kebab, krokarna och två kalorier. Sen stod vi och pustade i en dryg kvart, tittade surt på alle som blivit av med krokarna innan vi gick tillbaka till bilen och gav upp.

ett äventyr utöver det vanliga, pulsen var upp i dryga 500 där ett tag. Kor.. tycker jag inte om..

---

haha, hela den historien ger också några bonde-poäng.. nåja, kul var det!