I onsdags hände den kanske sjukaste sak som någonsin hänt mig. Jag skojjar inte, detta är så galet sjukt...

Det hela började efter att vi sänt radio med Gorba-gänget. Andra gången iår som hela gänget var med, det var askul. Då vi samma dag hade haft inlämning på våra vetenskapliga rapporter var det fest på tapeten.
Jag och Martin skulle bli drängfulla. Alltså titta på Bonde Söker Fru och dricka HB-groggar som vi blandade med en skruvmejsel. Fram tills dess var allt lugnt, en skön onsdag helt enkelt.

Men då, mitt under Bonde Söker Fru ringer min mobil.

Jag: "Ja hej, det är Tomas"
Man, Kalmarit, ~50: "hej, eeeh.. Rikard Tomas.."
J: "Rikard Tomas Oskar Andersson, ja det är jag"
M: "jasså, ja.. har du tappat något?"
J: "Öööh.. (känner i alla mina byxfickor, plånboken är borta) Plånboken!"
M: "hehe, ja precis, det är en tjej här(ung tjej, ~16 hörs fnittra i bakgrunden) som har hittat en plånbok, men så var polisen inte öppen nu så vi hittade dig på eniro med hjälp av körkortet."
J: "Jasså, men herregud vad bra att ni hittade den, är ni i Kalmar?"
M: "Ja i Kalmar, vet du var Väpnaregatan 2B ligger?"
J: "Eeeh, nej men jag hittar nog."
M: "aja, men då kan du komma hit och hämta den, porten är öppen till nio så du borde hinna."
J: "Japp, det ordnar jag, ses snart! Hejdå"

Nu blev jag glad, visste inte alls att jag tappat min plånbok. Ska in på eniro för att hitta karta till Väpnaregatan. Internet funkar inte hemma hos Martin denna kväll..
Så jag ringer upp nummret som ringde mig, en ung tjej svarar. Hon pratar förståelig svenska men bryter på något asiatiskt språk(japanska, kinesiska eller nått). Jag frågar efter vägen och får klart för mig att det ligger vid gamla Netto.. Jobbigt långt bort men kändes värt den extra cykel-rundan.

Lånar Echas cykel och cyklar mot Netto. Under tiden jag cyklar ringer min mobil, samma nummer. Mannen är det som ringer nu.

M: "ja, jag hörde att du hade ringt, förstod du hennes vägbeskrivning?"
J: "Jodå, det tror jag nog, är väll till höger vid funkabogrillen?"
M: "Ja precis, nej för vi står i fönstret och tittar efter dig, det är en massa kineser, eller ja, thailändare här, ja jag vet inte, det är nånn jävla blanning."
J: (nervöst skratt) "haha, jo jag kommer nog se er.. Hejdå.."

Vad i helvete var det? Undrade jag lite lätt, "nånn jävla blanning", vem fan är mannen? aja, snart framme.

Kommer fram och mycket riktigt så står det ett par personer och tittar ut genom ett fönster. Jag parkerar cykeln utanför och går in. Väl inne i lägenhetens hall finns det ett något äldre asiatiskt par med en 4-5 småbarn. Även Kalmariten står där. Kalmariten är runt 50 år, snaggad, ring i örat och en modern t-shirt.
Mannen viftar med min plånbok och frågar: "Känns den här igen?"
Jag: "Jo men precis, åh vad bra!
M: "Mmm (öppnar plånboken och kollar i den) men vi har en liten fråga.. kan du komma med här in i köket?"
J: "Jovisst"(jag trodde att han skulle fråga om personnummret eller nått, tar av mig skorna och går in i köket där mannen finns samt en tjej på ca 16 år)
M: "Ja, det är faktiskt den unga damen här som undrar en sak, ja, det är förresten hon som hittade plånboken"
J: "Åh vad bra, tack så jättemycket"(jag kramar om henne som ett sätt att visa att jag är tacksam, hon verkar mycket osäker på sig själv".
M: "ja, hmm, vi undrade lite om vad det är som finns i det här facket i plånboken.."(han tittar ner i ett av facken i plånboken, jag inser vad han syftar på)
J: "eeh, det är en kondom.." (tjejen blir illröd i ansiktet och fnittrar högljudt)
M: "höhö, jadu, här är plånboken iaf"(ger mig plånboken)
M: "Mmm, ja alltså det fanns inga kontanter i den när vi hittade den, jag ve tinte om det fanns det när du tappade den, men vi har iaf inte tagit något."
J: "Va? Nejnej, det fanns inga pengar i den, och alla kort är kvar, grymt bra!"
M: "Mmm, hehe, hon(tjejen) borde kanske följa med dig och hålla ordning på dina saker?"
J: "haha, ja det hade kanske inte varit fel med en sånn person"(jag går ut i hallen och börjar ta på mig skorna)
M: "Nej, för hon är ledig.. Är du ledig?"
J: "... eeh, hehe, nej tyvärr.."
...
M: "aja, men det var ju bra att du fick tillbaka din plånbok"

Jag vänder mig mot hela familjen som står och tittar på mig.

J: "Ja, jättebra, tack så hemsk mycket, verkligen räddade mitt liv"

Jag säger hejdå och går ut, och jag tänker:
Vad i helvete hände precis?
Vem var mannen?
Vad gjorde han där?
Vad är hans relation till den asiatiska familjen?
Försökte han precis få mig att ta med mig den 16-åriga tjejen hem?
Vad i helvete..?


En ytterst märklig historia, jag vet inte riktigt vad som hände men det är klart att det händer saker i Kalmar som man inte vet om.. märkligt, väldigt väldigt märkligt..