Ett blogginlägg!
Idag vaknade jag tidigt av en fluga som kommit in i vårt rum och kröp på mig hela natten. När jag till slut vaknade så pass mycket att det inte gick att ignorera flugfan var det bara att resa sig upp och rulla ihop en tidning.
En halvtimme senare utan framgångar, jag vågade inte daska till Frida med tidningen när flugan kröp på henne, tog jag sängöverkastet och lade mig under det. Ha! Till slut vann jag kampen och fick sova den sista timmen innan klockan ringde.
Nu undrar ni om den där flughistorien är det viktigaste som hänt i mitt liv under de senaste fyra månaderna?
Ni kan vara lugna, jag har även hunnit:
flyttat in med Frida(och Johan),
åkt som journalist på Hultsfred, (kolla www.kalmarcity.se)
köpt mig en MacBook,
börjat arbeta som telefonförsäljare igen,
besökt Gotland,
köpt en halmhatt,
sett när min syster tagit studenten,
städat min lägenhet och
sorterat bort lite onödiga facebook-applications.
Det har varit en händelserik tid kan man säga.
Ska försöka skriva lite oftare här så Internet vet vad som händer mig.
Vi ses i strålkastarens skugga!
Blå tuggummit, disney-skumpa och praktik
Nu var det sannerligen länge sen jag skrev här. Det är dumt att skylla på tidsbrist för så lång tid tar det inte att slänga ihop några rader om vad som händer. Det är ju ändå mig den här bloggen handlar om. Klart det händer saker.
Det har inte bara hänt saker, det har hänt stora saker.
Detta borde numera vara vida känt och kanske ingen stor nyhet längre. Förstår fortfarande inte hur det gick till och hur jag lyckats få det att hålla så här länge. När vi pratar om det är det ingen av oss som anser sig vara bra nog för den andra. Jag vet, gulligt värre, men jävligt jävligt bra.
Skulle kunna skriva en mindre novell om hur bra det är och allt vi hittat på, men det skulle antagligen bli alldeles för putti fnuttigt och jag måste tänka på Fridas rykte som kall, obstinat och folkilsk lärarinna.
Fnittrig, söt och gullig passar inte in i den bilden så det skriver jag inget om.
Det går i alla fall att skriva att det känns riktigt bra.
Jag har fixat praktikplats
http://www.kalmarcity.se/
Sen en vecka har jag nu en praktikplats på den anrika och beryktade nättidningen Kalmarcity.se
Det blir mycket evenemang, konserter, intervjuer, artiklar och udda arbetstider. Allt kul.
Det bästa är ändå att praktiken är i Kalmar. Är inte nöjd med Kalmar än. Flickvän, lägenhet, vännerna och studentlivets galenskap.
Har även sökt extrajobb som bartender på en krog här i Kalmar, det jobbet hade antagligen försvunnit om jag inte varit i Kalmar de kommande fem veckorna. Bra bra bra.
Kalmar Highriders the movie, nästan klar
Jag vet, det börjar fan bli på tiden att ordna klar den nu.. Men det har kommit saker i mellan.
Valet mellan ett gäng ensamma timmar i redigeringsrummet eller filmkväll med flickvännen är inte svårt :P
Har dock hittat ett par lärare i skolan som vill se den och ge synpunkter. Högskolelärare i filmanalys, den ena har jobbat som redigerare på "riktiga" musikdokumentärer. Vore ju dumt att inte lyssna på deras expertis.
Men filmen är på gång, ska göra klar den, skriva eftertexter och trycka upp den i en 20-30 ex för försäljning. Sen!
På återseende. / Tomas
Kalmars högridare sliter vidare.
I veckorna två
Jag har brytit ner de två gångna veckorna i korta fraser.
- Facebook.
- Noveller.
- Missad tvättid.
- Försummade grannar.
- SMS.
- Kalmar Highriders.
- Glittrig tuppkam.
- Frigolit.
- Skvaller.
- Trötthet.
- Blå sockervadd.
- Mönstring.
- CSN.
- Mysterium.
- Ärlighet.
- Glädje.
- Blickar.
- Leonardo DiCaprio.
- Tacos.
- Kaffe.
- Nikotin.
- Bögporr.
- Karaktär.
- Inflytande.
- Frågor.
- Vatten.
- Skratt.
- Tjapparajjs.
Typ så, lite difust, men det tar för lång tid att skriva mer ingående om två veckor. Det har iaf varit bra :P
Orden är inte i någon speciell ordning.
Fridens! / Tomas.
Ingen kall godis
Efter förra veckans dysterhet, en galen lördag och en grymt slapp söndag är man åter på fötterna. Ingen mer kall godis här inte!
Suttit och redigerat Kalmar Highriders-dokumentären i totalt 12 timmar hittills. Tror det är en 30-40 timmars jobb kvar innan det hela är fixat. Fick bandet med det vi spelade in på sjukan den där dimmiga kvällen. En massa groupies kom med på bild. Kul också att se vad jag gjorde, minns inte ett dugg efter första shoten..
Belin har också lovat att hon kunde sitta ett par timmar någon gång med finpill i redigeringen. Stort plus, efter 6 timmar i redigeringsrummet är man verkligen inte pigg.
Hjälpte Martin att flytta igår, viski och folköl som tack. Fyra timmar senare vinglade jag hem för att idag bli väckt halv 10 av mobillarmet. Lovat Kiwi att gå morgonpromenader varje dag, idag var det tungt..
Blev ett litet trist inlägg det här. Igår-Idag-Imorgon-inlägg är aldrig jättehett. Menmen, ville knuffa ner den våta asfalten ett steg. Asfalten är inte längre våt och godisen är inte kall.
Regnvåt asfalt
Försökte komma på hur man bäst förkortar all den dysterhet som hänger över mig just nu. Kom att tänka på en Winnerbäck-låt där han sjunger meningen "och luktar precis som asfalten gör om hösten". Tror det är ifrån Söndermarken men är inte säker. Regnvåt asfalt, tror det är det bästa jag kan komma på.
Jävligt emo med blöt asfalt.
Det är iaf så det är nu, regnvåt asfalt. Det suger.
Började dock pyssla lite, fyllde faktiskt en av tavelramarna som hängt tomma på väggen igår. Det blev ett collage av blandade fina saker jag hittat/fått/snott. Blev fint. Fick också ett konstigt behov av att spela gitarr, kan ju bara gudfadern och efter en femton gånger är till och med lite tråkig. Kan snart spela den i sömnen. Börjat lyssna efter bra, lagom svåra, gitarr-låtar att lära mig. Kanske någon från Lokes nya skiva, låten Vinterfåglar är jävligt bra.
Vet inte riktigt var all kreativitet kom ifrån, kan vara Martins influenser. Han bor ju faktiskt hos mig nu ett par dagar innan hans lägenhet blir ledig. Och han är ju kreativ av sig, kanske smittar av sig. Gött iaf att inte vara ensam, och gött att göra kreativa saker istället för att fundera över alterrnativa beslut och vägval.
Nej, snart dags att rycka upp sig. Tror dock att det är bra att ge efter för dysterheten ibland. Viktigt dock att slutföra jobbiga saker och gå vidare. Kan inte hänga upp sig på patetiska om-bara-tankar. Sånt gör ingen glad. Känns nästan som någon form av illasinnad rutin jag omedvetet glidit in i, att bli såhär dyster en gång i halvåret ungefär.. Dåligt!
Nej, ändring, bättring och mer Skit-i-Allt-attityd. Var tog mitt motto "vad gör det om hundra år?" vägen?
Får rota fram det ur bakre hjärnbalken och lubba vidare. Sista dystra dagen imorgon, sen förfest, fest och sen vidare mot oändligheten.
Ses vänner! / Tomas
Gentleman - Serenity
Ett nytt nyår nalkas
Sedan jag kom till Kalmar har jag börjat dricka mindre än jag gjorde tidigare. Det är något som få av mina kalmar-vänner kan tänka sig. Jag dricker för mycket rätt ofta fortfarande men kvällarna som totalt försvinner i en sju-timmars-blackout är long gone och jag har faktiskt haft kvällar då jag varit nästintill nykter. Kanske inte mycket att vara stolt över, men det är alltid ett litet steg i rätt riktning :P
Hur som helst, nyår.. Det är kvällar då jag verkligen varit illa ute, så sjukt mycket jag har fått i mig ett par av dem.. Ett par år minns jag knappt att jag kom till festen som då oftast hölls hemma hon barndomskompisen Tobbe. Och nu senast blev jag nerslagen. Hur jag blev nerslagen är inget jag tänker älta vidare om här, jag kan berätta det för er personligen någon gång istället. Men kort sagt kan ju sägas att jag minst sagt förtjänade det.. Jävlar vilket svin jag var den kvällen.. Aja, alla gör vi misstag..
Så nyår brukar inte vara mycket till toppenkväll för mig. Men nu! Nu iår har jag förväntningar på att det kan komma att bli en fest värd att minnas. I år är festen på -sjösjukan.
På Emil och Jennys initiativ har sjukan bokats och ett gäng av trogna och goda vänner har bjudits in. Mycket kul folk, god mat och dricka i min favoritpub.
Jag vet att man aldrig ska bygga upp för stora förväntningar inför någon kväll men nu är det svårt att inte hoppas på en riktig toppenkväll. Målet är att inte bli lika full som vanligt och inte, Inte bli nerslagen.
Nyårslöften..
Dessa löften som man alltid ska lova och aldrig håller. Många gånger minns jag inte mina löften och andra har jag helt enkelt inte brytt mig om att lova nått. Men iår ska jag allt göra ett nytt försök.
1. Börja extrajobba. Pengarna räcker inte till min livsstil, dags att börja slita för brödfödan.
2. Börja träna igen. En klassiker som brukar vara med varje år, men nu ska jagj hålla den!
3. Slå igenom i musikvärlden. Kalmar Highriders resa mot stjärnorna är fortfarande bara i startgroparna.
Julafton
Väl där var det exakt så tråkigt och torrt som jag var rädd att det skulle bli. Biljardbordet hjälpte upp kvällen an aning men det var inte förrens jag tagit mig genom halva farsans explorer-flaska och ett halvdussin sort guld som jag riktigt kunde slappna av.. Och då var klockan tolv och vi åkte hem, nej nästa jul blir hemmakväll med bara familjen.
Juldagen var dessto skönare. Vi firade jul med farsans sida av släkten. Det innebär att min farbror Ingmar kom. Ingmar har arbetat på fabriken i ~25 år, faktiskt där jag själv sommarjobbat. Han är nått över 50 år gammal och har varit grovarbetare sedan han började hjälpta till i farfars smedja vid 16-års åldern. Han har hästsvans, triball-t-shirt och grova silverlänkar runt hals och handled. Ett gäng rejäla silverringar föreställande dödskallar och annat coolt är också inräknat.
Jag gillar farbror Ingmar, han är kul, och inte rädd för att diskutera wiskey och cigrarrer i oändligheten trots att ingen av oss egentligen vet ett dugg om det. Sin diabetes till trots tackar han aldrig nej till ett glas eller så. Trevlig person helt enkelt.
Alla satt vi och åt, som man gör hela tiden under julen, och sedan spelade vi ett frågespel. Syrrans pojkvän Linus var också med på ett hörn. Under hela kvällen satt de två och höll på att reta den andra om vem som hade mig som största förebild. Efter deras kalmar-besök har tydligen min syster fått ett speciellt smeknamn när hon är full. De kallar henne "Sluddersyster". Haha vad jag skrattade när jag hörde det, får jag säga det själv så är jag en jävligt fin förebild!
Resten av juldagen är som den ska, vi satt alla och åt och pratade om allt mellan himmel och jord, vid tolvsnåret begav sig gästerna hem och jag somnade trött in.
God Jul på er alla !
Jul-ledighet i Skåne
Onsdags kom jag till Helsingborg och hängde med bror min. Vaknade klockan 4 dagen efter för att skjutsa honom till Kastrup. Han ska till Brasilien en månad och fira jul och nyår där, jag är inte alls avundsjuk. Bara kul att man kan glädjas för andras lycka.. hmm...
Efter det har jag hunnit julshoppa på Väla och hängt med min gamle vapendragare Alexander, inte fel med film och tv-spel till sex på morgonen. Och idag lyckades jag få min mamma att laga mjölkstuvade makaroner och falukorv, hurra!
Julmats-invasionen är snart i huset så att få lite riktig "mammas mat" förgyller verkligen ledigheten.
Ett av dagbarnen som härjar runt i huset är Filippa, 3 år. Liten sprallig sak som idag undrade om jag ville komma på hennes barnkalas. Haha, lätt! Alltid kul med fest.
Fick även idag ett brev från sommarjobbet på Höganäs AB. I brevet fanns en lapp där företaget berättade att de ändrat runt en del i lönerna och att många sommarjobbare fått för lite semesterbidrag. De bad om ursäkt för detta och bifogade även ett lönebesked på 1450 kronor som sattes in på mitt konto idag, stort hurra!
Ikväll är det glöggmys med familjen och sen våldsfilm hos polare.
Hade jag bara haft praktiken spikad hade jag kanske till och med kunnat slappna av...
Fyllechatt
Jag har tidigare sagt att man borde införa alkolås på datorn och mobilen. Fyllechatta är någon som verkligen kan ge mig ångest dagen efter. Nu senast igår vaknade jag på sängen och hittade ett öppet chattfönster på datorn.. Sånt är hemskt, jag var tvungen att kolla på en film, göra mat och äta innan jag vågade skrolla upp och kolla vad jag skrivit. Inget farligt var det, men hur tänker man på fyllan?
Följande är meddelandehistorik ur min msn-logg. Klockan är tjugo över tolv på natten.
Malin: va ni på sjukan?
Jag: Jepp, vi var där. Träffade mattias och andra. Men sen kändes det faktiskt rätt fött. Drop hem:P
J: åkte bil jättelängt, sen helt plötsligt går det fortare.......
M: va??
J: haha, det lät lite skumt.. MEn iaf åkte vi bil en vit för att komma hem. Från där gock jag, gick aslångt och ville faktiskt ge upp... Men sen! Hittade jag puben!!! Hurra!!
J: gick hem hit sen^^
M: e du full?? :)
J: en aning:P
J: varit igång sen 14;43
M: hur gick det?
J: hur då, menar du?
M: GICK DET BRA???
J: vaddå? gick bra?
M: med allt ni skulle göra idag med bandet
M: hur full e du
J: haham jaså du menar det. Jag är faktiskt rätt så berysad:P Men inte jättefarligt. Tror att vi är nöjda med filmandet
Väldigt märkligt, vet inte alls vad det är jag pratade om, minns ingen bil. Tydligen hade vi fått två tjejer på sjukan att spela "sluts" till vår film också. Vi hade med kamera till sjukan så allt jag nu har hittat på finns på film, jobbigt..
När jag vaknade nästa dag var MI:2 igång på tv med brutalt hög volym, i frysen fanns det två nya matlådor, mobilen låg på laddning och på skrivbordet en nyöppnad öl... Hur tänker jag på fyllan? Märkligt, väldigt väldigt märkligt..
Kalmar Highriders - Bandet, Myten, Legenden
Historien om KHR:
För nånn månad sedan satt jag och pratade med Anton på puben. Vi satt längst in i "grottan" och pratade om allt mellan himmel och jord samtidigt som vi drack öl och sniffade luftsnus. Vid ett tillfälle fick jag slut på bra saker att säga och frågade då på skämt om vi skulle starta ett band. En sak som jag skämtat med andra om vid tidigare pre-kalmar tillfällen. En sak som man alltid kan sitta och skojja om.
Den här gången var det dock annorlunda, vi hade mycket bra idéer och pratade om alla klichéer som finns i hårdrocks-världen.
Under sommaren fick jag, ofrivilligt, bekanta mig med musikgenren "Belgisk Speedmetal" då det var det ända som spelades på en micro-festival som jag var på. Beligisk speedmetal är faktiskt inget vidare men namnet på genren har en störtskön klang. "Belgisk Speedmetal" smaka på det, grymt!
Så vi bestämde att vi skulle köra på det och vara hårda som gatan.
På grund av våra något bristfälliga kunskaper om musik, ropade vi till oss Jonas som gick förbi. Jonas är grym på gitarr och sång, han är ofta ute och kör trubadurkvällar i Kalmars närområde. Med sina 25+ år gav han också lite livserfarenhet till bandet.
Jonas var direkt med på idén och inte längt efter hade vi bokat in ett datum för skivinspelning och så.
Resten av kvällen gick i dimmans tecken, dagen efter plågades jag av bakfylla, minnesluckor och ett namn som vägrade lämna mitt huvud. Namnet Kalmar Highriders.
Någon dag efter sprang jag in i Jonas på skolan och påminde honom om bandet och vårt inbokade datum, han hade svaga minnen om det hela men var fortfarande på.
Sedan visade det sig att Jonas kände en som kunde fixa replokal med instrument och samtidigt spela in allt på skiva. Guld! Tänkte jag, men vi ville också ha en dokumentär. Jag ropade in Elton och Belin som båda snabbt hoppade på rocktåget. KHR började bli mycket mycket mer än bara en fyllegrej.
Kvällen med bandet kom och gick. Ni som vill veta mer får köpa dokumentären sen. Kan bara säga att vi på endast sex timmar lyckades med att:
- Lära oss hålla i instrument på rätt sätt(nåja..)
- Repa in några låtar.
- Spela in elva låtar på CD.
- Spela in första halvan av vår dokumentär.
- Ha vår första bandfest.(jag slarvade bort mina solglasögon och min när-t-shirt...)
- Bli spelade på Studentpuben.
- Bli spelade på Corehouse!
- Boka in en spelning(som tyvärr inte blir av pga brist på instrument och luckor i bandkassan)
Nu imorgon fredag ska vi återigen sammlas och spela in resten av dokuemtären. Interjuer med bandmedlemmarna och betonghårda klippbilder utlovas. Kvällen ska avslutas på Sjukans nypremiär med jonas handkamera som sällskap. Kommer bli grymt, hårt och tufft!
Efter imorgon väntar många och åter många timmar i skolans redigeringsrum där mästerverket ska finslipas till Tarantino-kvalitet. Dokumentären kommer sedan att säljas i ett fåtal mycket exklusiva exemplar. Vi vet inte ännu hur bra det hela kommer att bli, men en större dokumentärsvisning är inte omöjlig.
Kalmar Highriders, lägg namnet på minnet, snart finns det på allas plutande läppar när autografköerna ringlar sig långa. På återseende.
KHR
Pussel, salt och film - Oxhagen Kikkers
Programidén bygger på att prova saker i radio som annars inte kan tänkas fungera i radio-mediet. Tidigare har vi provat jonglering och shack(som jag vann).
Idag var det då dags att prova pussel. Två timmar innan sändning(läs kl 18) ringer telefonen. "hej, kan du ordna ett pussel". Svar: "eeh.. det kunde kommit lite tidigare, inte mycket som är öppet nu.."
Det hela slutade med att belin ordnade ett pussel på väg från dansen. Ett 19-kronors-pussel som föreställde tre lejonungar. Hon köpte även en yxa.
Väl i sändning började vi något förvirrat introdusera pusslandet för vår publik. Vet inte om det blev så bra radio, men det var kul och tiden gick fort. Brukar vara bra om det känns som att timmen flyger iväg.
Jag hatar att pussla, det är lamt i allmänhet och tråkigt i synnerhet. Inget jag gör frivilligt. Men det var ändå favvo-gänget Oxhagen Kikkers som gjorde det så då fick det gå.
Jag fuskade lite här och där, tråkigt med pussel när det syns så tydligt om man lägger bitarna fel. Belin yxa kom väl till pass när bitarna inte ville som jag.
Efter ett tag orkade inte jag längre och strax efter det la martin också av. Kvar var pussel-proffset Belin som lade snabbt och lätt ihop bitarna så som de skulle vara. Men häpen blev hon när det i slutet saknades två bitar, hon tittar på mig och frågar om jag tagit två bitar? "nej, jag har inte tagit två puselbitar" säger jag sanningsenligt.
En bit låg på golvet och efter det var det ett dödläge då jag passade på att förklara det dumma med att lägga tid på att lägga pussel när det ändå saknas bitar..
Efter hot om dödligt våld tog jag fram den enda bit som jag gömt, häpenhet blandades med lycka när pusslet till slut var klart. De 48 bitarna har nog aldrig lagts dit med så stort engagemang och svårighet.
Efter radion drog hela gänget hem till mig där vi drack läsk och såg film, mys. Belin underhöll oss med en historia hur hon under loppet av tio minuter nästan lyckades elda upp köket och ha sönder en lampa hemma. Inte långt efter det hällde hon ut hälften av sina nudlar i vasken och passade sedan på att kasta ut hälften av allt mitt salt på spisen. Mer förvirrad person får man leta efter.
Måste också göra ett inför-inlägg om mitt band Kalmar Highraiders. För ett par veckor sedan satt jag, full och galen, på puben med min vän anton. Trevligt hade vi men efter ett tag hade jag inget kul att prata om, spontant frågade jag då anton om han ville vara med i ett band, ett belgiskt speedmetal-band. Anton nappade direkt och inte längt efter det var pappa-pik även han med i bandet. Vi mest snackade om det och tyckte att det skulle vara askul.
Imorgon fredag ska vi iväg till en replokal och göra följande:
1. Lära oss spela instrument
2. Spela in en skiva
3. Spela in en dokumentär
4. Ta band-bilder till det kommande skivomslaget.
Manager är fixad, studioman är fixad och filmare är fixade. Mer och större inlägg om bandets framgångar komemr inom kort att postas här så håll korpgluggarna öppna ;)
Frid. / Tomas aka Sludder
Mitt liv, vilket liv? Nattliv.
I'll dance up a storm, sure life's looking fine
But as darkness falls, I return to my bed
Don't ask me more questions, don't fuck with my head
En refräng från Flogging Mollys sköna låt Black Friday Rule.
En låt som för mig fångar känslan av helgnätternas frihet.
Läs, lyssna och begrunda.
Korka upp, häll upp och drick upp.
Må bra, må väl, må bäst.
Nästan bortgift till asiat..
Det hela började efter att vi sänt radio med Gorba-gänget. Andra gången iår som hela gänget var med, det var askul. Då vi samma dag hade haft inlämning på våra vetenskapliga rapporter var det fest på tapeten.
Jag och Martin skulle bli drängfulla. Alltså titta på Bonde Söker Fru och dricka HB-groggar som vi blandade med en skruvmejsel. Fram tills dess var allt lugnt, en skön onsdag helt enkelt.
Men då, mitt under Bonde Söker Fru ringer min mobil.
Jag: "Ja hej, det är Tomas"
Man, Kalmarit, ~50: "hej, eeeh.. Rikard Tomas.."
J: "Rikard Tomas Oskar Andersson, ja det är jag"
M: "jasså, ja.. har du tappat något?"
J: "Öööh.. (känner i alla mina byxfickor, plånboken är borta) Plånboken!"
M: "hehe, ja precis, det är en tjej här(ung tjej, ~16 hörs fnittra i bakgrunden) som har hittat en plånbok, men så var polisen inte öppen nu så vi hittade dig på eniro med hjälp av körkortet."
J: "Jasså, men herregud vad bra att ni hittade den, är ni i Kalmar?"
M: "Ja i Kalmar, vet du var Väpnaregatan 2B ligger?"
J: "Eeeh, nej men jag hittar nog."
M: "aja, men då kan du komma hit och hämta den, porten är öppen till nio så du borde hinna."
J: "Japp, det ordnar jag, ses snart! Hejdå"
Nu blev jag glad, visste inte alls att jag tappat min plånbok. Ska in på eniro för att hitta karta till Väpnaregatan. Internet funkar inte hemma hos Martin denna kväll..
Så jag ringer upp nummret som ringde mig, en ung tjej svarar. Hon pratar förståelig svenska men bryter på något asiatiskt språk(japanska, kinesiska eller nått). Jag frågar efter vägen och får klart för mig att det ligger vid gamla Netto.. Jobbigt långt bort men kändes värt den extra cykel-rundan.
Lånar Echas cykel och cyklar mot Netto. Under tiden jag cyklar ringer min mobil, samma nummer. Mannen är det som ringer nu.
M: "ja, jag hörde att du hade ringt, förstod du hennes vägbeskrivning?"
J: "Jodå, det tror jag nog, är väll till höger vid funkabogrillen?"
M: "Ja precis, nej för vi står i fönstret och tittar efter dig, det är en massa kineser, eller ja, thailändare här, ja jag vet inte, det är nånn jävla blanning."
J: (nervöst skratt) "haha, jo jag kommer nog se er.. Hejdå.."
Vad i helvete var det? Undrade jag lite lätt, "nånn jävla blanning", vem fan är mannen? aja, snart framme.
Kommer fram och mycket riktigt så står det ett par personer och tittar ut genom ett fönster. Jag parkerar cykeln utanför och går in. Väl inne i lägenhetens hall finns det ett något äldre asiatiskt par med en 4-5 småbarn. Även Kalmariten står där. Kalmariten är runt 50 år, snaggad, ring i örat och en modern t-shirt.
Mannen viftar med min plånbok och frågar: "Känns den här igen?"
Jag: "Jo men precis, åh vad bra!
M: "Mmm (öppnar plånboken och kollar i den) men vi har en liten fråga.. kan du komma med här in i köket?"
J: "Jovisst"(jag trodde att han skulle fråga om personnummret eller nått, tar av mig skorna och går in i köket där mannen finns samt en tjej på ca 16 år)
M: "Ja, det är faktiskt den unga damen här som undrar en sak, ja, det är förresten hon som hittade plånboken"
J: "Åh vad bra, tack så jättemycket"(jag kramar om henne som ett sätt att visa att jag är tacksam, hon verkar mycket osäker på sig själv".
M: "ja, hmm, vi undrade lite om vad det är som finns i det här facket i plånboken.."(han tittar ner i ett av facken i plånboken, jag inser vad han syftar på)
J: "eeh, det är en kondom.." (tjejen blir illröd i ansiktet och fnittrar högljudt)
M: "höhö, jadu, här är plånboken iaf"(ger mig plånboken)
M: "Mmm, ja alltså det fanns inga kontanter i den när vi hittade den, jag ve tinte om det fanns det när du tappade den, men vi har iaf inte tagit något."
J: "Va? Nejnej, det fanns inga pengar i den, och alla kort är kvar, grymt bra!"
M: "Mmm, hehe, hon(tjejen) borde kanske följa med dig och hålla ordning på dina saker?"
J: "haha, ja det hade kanske inte varit fel med en sånn person"(jag går ut i hallen och börjar ta på mig skorna)
M: "Nej, för hon är ledig.. Är du ledig?"
J: "... eeh, hehe, nej tyvärr.."
...
M: "aja, men det var ju bra att du fick tillbaka din plånbok"
Jag vänder mig mot hela familjen som står och tittar på mig.
J: "Ja, jättebra, tack så hemsk mycket, verkligen räddade mitt liv"
Jag säger hejdå och går ut, och jag tänker:
Vad i helvete hände precis?
Vem var mannen?
Vad gjorde han där?
Vad är hans relation till den asiatiska familjen?
Försökte han precis få mig att ta med mig den 16-åriga tjejen hem?
Vad i helvete..?
En ytterst märklig historia, jag vet inte riktigt vad som hände men det är klart att det händer saker i Kalmar som man inte vet om.. märkligt, väldigt väldigt märkligt..
Ski bi di bi di do bap do Do bam do Bada bwi ba ba bada bo Bwi ba ba ba do Bada bwi ba ba bada bo Bwi ba ba ba do IM THE SCATMAN
Födelsedagskalas, håliga jeans och Seans väska - Örebro!
Nu i lördags hängde jag med ett par kompisar hemmifrån till Örebro. Det var Peter och Sean som kom upp hit med bilen, hämtade upp mig och Thea(Peters flickvän som pluggar i Smedby).
Klockan 11 på lördagsmorgonen begav vi oss mot Örebro där Theas kusin Emelie skulle fira sin födelsedag. Med under kvällen var också Emelies vänner Anna och Ann-Sofie.
Det hela började alltså med en skön fem timmars bilresa från Kalmar upp till Örebro. Trots en del stelhet i benen och en ofrivillig extraruna i Norrköping(tack Sean) kom vi fram till Örebro. Det var främst Sean som körde, Thea tog över imellanåt när Sean var trött på att köra och Thea var trött på musiken..
Väl i Örebro blev vi hjärtligt välkommna hemma hos Emelie och Jonathan. Efter en del hälsande, trädfotandeoch allmänt tjoande begav vi oss mot en matbutik. Blannevann och tuggummi inhandlades. Från denna stund och frammåt hände en del märkliga och kul saker.
Damerna i sällskapet spenderade en mindre evighet med att piffa till sig inför utekvällen. Nog för att tjejer i allmänhet är kända för sina utdragna förberedelser var detta något helt otroligt. Först satt vi tre pojkar i köket och pratade bensin, bilar och sånt medans damerna spenderade TVÅ timmar med piffande. Sedan åt vi alla god mat och gratulerade Emelie som fyllde år i måndags. Efter maten skulle de fortsätta med sitt piffande i en halvtimme till, helt otroligt enligt min mening.
Ibland när man spelar spel som Sanning eller Konsekvens får man frågan vad man skulle göra om man fick byta kön för en dag. Jag hade lätt piffat mig inför en kväll på stan, TVÅ Timmar! Sjukt ju!
Det ska ju inte förnekas att de blev väldigt fina efter allt sitt piffande men Herregud! 
Vi grabbar har det en aningens lättare med typ en tröja och en skjorta att välja mellan.
Man provar skjortan, frågar polaren "Öh, funkar den här?" "Jovisst, schyst" och så är det slut med det, en kort runda på dass för att fixa frillan och lite luktagott, Klar!
Jag är tydligen lite lik Eric Bana. Eric Bana är en hyffsat stor skådespelare som spelar i bl a Munich och Troy. Jag är faktiskt lite lik honom, iaf på en speciell bild. Se och döm själva. 
Jag blev nekad att komma in på Klaras(nattklubb i Örebro) pga mina håliga jeans.. Jag vet, detta är så sjukt så jag blir mörkrädd. Först stod vi i kön och pratade, när vi närma oss vakten sa en av tjejerna att den där vakten kunde vara tjurig så vi fick inte skrika och göra liv om oss. Lugnt, tänkte vi och såg så nyktra ut som bara vi kan. Jag gick sist av oss sju. När vi kom fram var det inga problem, alla utom jag och Sean blev insläppta utan problem, sedan var det fullt i garderoben och vi fick vänta. Jag tittade på vakten, han tittade på mig. Efter ca 5 minuter blev Sean insläppt med uppmaningen om att ta av sig mössan. Sen tittade vakten på mig, tog emot mitt legg, synade legget och gav tillbaka det.
Vakten: "Du får inte komma in här med de där jeansen"
Jag: "eeh..Va?"
V: "Du har hål i dina jeans, du får inte komma in"
J: "Va?"
V: "Du har hål i dina jeans, du får inte komma in"
J: "Va? Skämtar du med mig?"
V: "Nej"
J: (skratt)"Är du helt seriös?"
V: "Ska du prata med nånn så snacka med honom"(pekar på en annan vakt)
J: "Asså, vad är det här? Vaddå inte komma in med de här jeansen?"
Vakt 2: "Nej det är inget vi kan göra nått åt, det är ägarens direktiv."
J: "Det är ju helt sjukt, var får man reda på sånt här?"
V2: "Jag vet faktiskt inte om det står på hemsidan, har itne kollat den men ägaren har förbjudit håliga jeans och huvudbonader. Senare ska vi förbjuda huvtröjor och liknande. Så att vi får in rätt typ av folk här"
J: "... herregud.."
Sen ringde jag Sean och fick de andra att komma ut, trots Annas digra försök med att övertala vakten att vi kunde skaffa nål och tråd och laga byxorna hade de bestämt att jag inte skulle in på den nattklubben..
Under kvällen hade jag på mig palestina-sjal, camo-jacka och dessa håliga jeans. Jag gav nog helt fel helhetsintryck.. Jag ingår inte i vad vakten kallade "rätt typ av folk".
Fick sedan reda på av de andra att det inne på stället fanns brudar med håliga jeans, och att stället faktiskt var på väg att gå i konkurs för att ingen går dit längre.. Jävla vakter..
Var mycket trist att bli nekad, och jag hade dåligt samvete för att jag förstörde kvällens planer för de andra. Men sen gick vi till Backstage, nånn kareoke-bar och sen nått annat ställe. Jag hade kul iaf, men vaktens diss hängde tyvärr över mig resten av kvällen..
Dagen efter vaknade jag abrupt av en stor och hiskelig varelse satt på mig och slog mig i huvudet. Det var minsann en Peter som var lite leksugen. Och det är ju något med en man som vilar sig ;D
Roliga under dagen var att retas med Sean för att han upptäckte att husets katt(Picassa) hade kissat i hans väska under natten. Hahahah! Det var kul. Sean var för övrigt den som var vänligast mot katten, matade den och sånt. Jag tycker också om katten men iom att jag är allergisk mot de små rackarna håller jag alltid ett visst avstånd. Fortfarande kul att reta Sean. Grabbigt och omoget, ja, och mycket mycket kul!
Under söndagen latade vi oss som mest, såg film, gick en runda och åt mycket god mat. Sen om sider kom vi sedan iväg. Var hemma i Kalmar runt 12-bläcket. Lagom seg efter en lång men kul helg.
Schackchampionat på Oxhagen Kikkers
Oxhagen Kikkers, så heter Oxhagen-gängets radioprogram som går varannan torsdag på radio Shore. Idag(läs igår) var temat Schack. Jag mötte Belin i en rafflande kamp om mästartiteln Schackmästare. Efter en något svedvriden introduktion av oss två kombatantet var fajten igång.
På ungefär fem drag tog jag hennes dam, som hon offrade för att ta ut en av mina bönder...
För de av er som kanske inte vet hur man spelar schack kan jag meddela att detta är en ytterst unik, och dålig, takit. Jag skrek högt av glädje åt hennes klavertramp och sen var tåget i rullning. Kampen gick snabbt och hyffsat smärtfritt, för mig. Belin blev brutalt överkörd av titan-schack-loket från Skåne, Sludder.
Jag tror aldrig att någon någonsin blivit så totalt ägd på schack i radio Shore som Belin blev denna kväll. Vill inte sitta här och verka skadeglad och arrogant men denna vinst gav mig segerrysningar alá rumstempererad vodka.
En hel massa segerdansande och tjoande i radion senare plockade en snopen och besegrad Belin ihop sitt schackspel. Efter hennes något gråtfärdiga redogörelse av sin förlust gjorde jag en mer diplomatisk sammanfattning och skakade sportsligt hand med henne.
Tack för en god match Belin, var mig ett sant nöje. Vi får spela igen nånn gång, om du vågar!
P.S
Mjehehehe!
D.S
Novischen 07
Vårt lag hette Samlaget och vi valde att köra på fotbollstema.
Hur långt folk valde att gå i utklädnandet skillde sig mycket men vissa lag stack ut väldigt mycket. Mest omtalade blev nog tjejerna i Lag Internatet med sina skolflicksuniformer. Läkarna och trollen syntes även dem på långt håll.
I fredags var det fest hemma hos Harald och Edina i nybyggena vid Oxhagshemmet. Grymt fräscha lägenheter och sjukt kul stämmning. Den planerade rundan till puben blev aldrig av utan vi höll låda fram till småtimmarna. Fick även hjälpa Kiwi hem till mig då hon helt gick in i väggen.. Vi bar henne hem till mig då det var närmst. På vägen ut ur min lägenhet bad jag en tyst bön om att inte behöva komma hem till en nerspydd säng. Efter att festen tagit slut och jag hade då planerat att sova hemma hos Elton gick inom mig för att titta till henne. Helt borta var hon, alltså inte där, puts väck. Ringde men fick inget svar. "aja, hon klarar sig" tänkte jag i ruset och somnade.
Vaknade sex timmar senare, Novisch-dags! SEEEEEG! Kiwi, lagledaren, vaknade hemma hos sig och fick springa till bussen.
Lekarna började kl 10 då vårt lag skulle tävla mot bland annat läkarna i dragkamp på såpa, fiskkastning och ölhävf. Klockan åtta ringer Wille och Victor, asfulla, och säger att de missat tåget från lund, de kommer kl 13. Pappa-Jonas ringer strax efter och meddelar att han är trött och tar sovmorgon till lunch..
En stunds panik följer, men till sist var Handy Harald, Anton the Ass, Tutt-Tomas, Kuk-Kiwi och Hor-Henke på plats. Samlaget var redo för strid!
Lekarna går väll sådär, vi kände rätt snart att det inte var aktuellt för oss att vinna så vi gjorde det som var kul och dissade resten. Äggnickningen var kul, att försöka dricka 1,5 liter cider och ett äpple på tid var mindre kul, avbröt när jag kände att kolsyran ville komma upp igen. Skattjakten sket vi fullt i. Under äggspräckarkampen kämpade vi väl men blev ändå slagna, och jag fick ett ägg insmetat i håret.
Lekarna höll på mellan 10 och 16, sen mellanfest hemma hos Mathilda innan sittningen. Under sittningen åts det och tjoades, här kände jag mig seg, trött efter en heldag. Men det var ändå en kul sittining.
Mest kul var Mathilda och Emil med nylonstrumpor på huvudena.
Mest tragisk var snubben som försökte sig på stand-up komik... Oj vad kasst, lyssnade inte alls. Så patetiskt och tragiskt att se någon misslyckas med stand-up. huuu..
Efter sittningen drog vi hem till Mathilda igen för mellanfest nummer 2. Här dansades det och tjoades ännu mer.
Sedan gick vi till Kåren där det var mycket bra drag! Fullt med folk, en massa kändisar och allmänt skön stämming. Under kårkvällen fick jag väldigt många märkliga blickar, förlorade 20 kronor på blackjack och gick även vilse.
Klockan halv 2 gick vi ett gäng till Venezia för en natt-pizza. Sedan hem till Mathilda igen för efterfest. Till efterfesten kom det även ett gäng sjöbusar. Fy vad jag avskyr sjöbusar.. ojojoj, jag har verkligen problem med dem. De är asociala, själviska och dryga.
Finns faktiskt några sjöbusar som är trevliga, ett par enstaka är faktiskt riktigt kul människor, men de är mer undantagen som bekräftar reglen.
Vilade även ögonen en stund för att sedan bli väckt när folket skulle bege sig, gick hem och var hemma tjugo i fem. Grymt bra och kul dag.
Intressant var min promillehalt under dagen. Hade först planerat att dricka öl hela dagen för att ha bättre koll på hur mycket jag drack, men iom att jag kläckte idén med fotbolls-baginboxen blev det vin. Det som inte gick in i bollen hade jag med i en träningsflaska. Under dagen drack jag tre liter vin. Drack vin hela tiden från 10:00 till ~04:00.
Hur i hela fridens namn klarade jag det? Det funderade jag länge och väl på, sen gick jag genom vad jag ätit under dagen.
08:30 - Frukost: Värmde gårdagens pizza och åt mackor med räkost.
12:00 - Lunch: Pizza
16:00 - Mellanfest nr1: Kebabtallrik.
19:00 - Sittning: Tacos.
02:00 - Nattamat: Kebabtallrik.
Äter man den maten i de mängderna klarar man tydligen tre liter vin. Kände dock under första mellanfesten att ögonen började gå i kors och jag började visst sluddra också. Därför hängde jag med och åt mellanfest-kebab. Vilket räddade min kväll. Bra det, var verkligen en kul dag och det hade varit trist att missa festen på kvällen pga nått så trivialt som onykterhet.
Under dagen tog jag själv knappt några bilder, mest för att jag inte hade några fickor i min klädsel och hade alla mina saker i en bag. Bilderna nedan är tagna av Viktoria Palm som hela dagen gick runt och fotade.
Samlaget, Skolflickorna och trollen.
Jag, Jag och Anton leker med Dags bakfylla, Samlaget på skidor, Jag är med i gigant-fiamedknuff.
Själv tog jag ett fåtal bilder:
Mathilda och Malin posar, Malin och jag på suddig mellanfestbild.
Men den bästa bilden på Samlaget tog Malin:
Från vänster: Henke, Anton, Kiwi, Harald och Jag liggandes.
Notera Fotbollen, i den fanns en påse vin och en fin vintapp. Praktiskt!
